Tolerans riskerar att bli intolerans

Ordet tolerans används ofta i sammanhang där vi pratar om rasism, homofobi och liknande. Det är givetvis en fin strävan att vilja ha ett mer tolerant samhälle – det borde ju vara motsatsen till intolerans, eller hur? Vi vill respektera och behandla varandra väl. Men vad handlar det om egentligen? Vad betyder ordet? Vad innebär det att tolerera någon?

På föreläsningar och workshops brukar jag låta publiken göra en övning som kallas ”Jag tolererar dig”. Den går ut på att alla i publiken ska vända sig till en person i närheten, välja ut någonting neutralt i personens klädsel eller utseende och säga exempelvis ”Jag accepterar att du har en grå kofta på dig” eller ”Jag ser att du har byxor på dig och det är helt okej för mig”. Nästan alltid brister publiken ut i skratt, förmodligen för att de känner sig fåniga. När jag efteråt frågar hur det kändes så svarar de flesta att det kändes konstigt. Varför ska en främmande människa behöva godkänna att jag har en grå kofta på mig och varför skulle det inte vara okej att ha byxor?

Jag tänker använda mig av ett lite drastiskt exempel för att visa på varför jag tycker att ordet tolerans är problematiskt. Ni kanske känner till serien Fosterland som gick på SVT för ett par veckor sedan? En av SVT:s utrikeskorrespondenter reste runt i Europa i ett försök att ta reda på varför rasismen har såna framgångar. I ett av avsnitten fick man följa en HBTQ-aktivist i Ungern och vid ett tillfälle intervjuades en tjej som stod på gatan och betraktade ett Pridetåg. Hon menade att hon inte har någonting emot homosexuella… Så länge de inte beter sig som om det är normalt att vara homosexuell, sa hon.

Jag tänker att detta lite är essensen i toleransbegreppet. Du är annorlunda, inte riktigt normal… Men jag tolererar dig ändå. Jag tolererar dig trots att du är konstig och fel, eftersom jag är en så god människa. Jag förstår toleransbegreppet – som en motvikt till all intolerans – men om vi vore jämlikar, om det inte fanns något normalt och något onormalt, och om vi verkligen såg på varandra som bara medmänniskor hade vi inte behövt tolerera varandra.

Själva begreppet tolerans förutsätter att vi tycker att någonting är annorlunda och konstigt. Självklara saker – som våra klädval eller min vita hudfärg – behöver aldrig tolereras. Det är redan okej. Därför riskerar det att bli kontraproduktivt. Tolerans riskerar att snarare bli intolerans.

/ Kristina Wicksell, ordförande i Hudik mot rasism

Annonser